bettersorted Logo
Person unterschreibt ein Dokument auf einem Schreibtisch, sinnbildlich für die neue KI-Kennzeichnungspflicht
AllmäntAI-rådgivning

Krav på märkning av AI från augusti 2026: Vad företag behöver veta nu

FörfattareMuhamed Alahmed
Publicerad den
Lästid3 min.
Kort förklarat

Från och med den 2 augusti 2026 ålägger artikel 50 i EU:s AI-förordning företag att tydligt märka AI-genererade bilder, videor, ljudinnehåll samt chattbotar. Detta gäller alla företag som använder AI professionellt – oavsett storlek. Vid överträdelser kan böter på upp till 15 miljoner euro eller 3 procent av den globala årsomsättningen utdömas.

Vad reglerar märkningsplikten för AI från augusti 2026?

Från och med den 2 augusti 2026 gäller transparenskraven i artikel 50 i EU:s AI-förordning (AI Act) i EU. De förpliktar företag att tydligt märka och redovisa vissa AI-genererade eller AI-manipulerade innehåll när användare kommunicerar med en chatbot i stället för med en människa. I Tyskland övervakar Bundesnetzagentur efterlevnaden. Vid överträdelser kan böter på upp till 15 miljoner euro eller 3 procent av den globala årsomsättningen utdömas – beroende på vilket belopp som är högst. För små och medelstora företag beaktas bötesbedömningen särskilt.

Avgörande är inte företagets storlek, utan om AI används professionellt. Den som ännu inte vet var AI faktiskt används i den egna verksamheten bör först klargöra detta med en kostnadsfri AI-readiness-check innan märkningsplikten blir aktuell.

Vem berörs?

Plikten gäller alla företag som använder AI-system professionellt – oavsett bransch eller antal anställda. Det omfattar både leverantörer och operatörer av AI-system. I praktiken innebär det: så snart ett företag använder AI för att skapa bilder, videor, ljudinnehåll eller texter för allmänheten, eller driver en chatbot på sin egen webbplats, träder märkningsplikten i kraft.

Dessa innehåll måste märkas

Bilder, videor och ljudfiler

AI-genererade eller AI-manipulerade bilder, videor och ljudfiler måste märkas om de ser bedrägligt lika ut verkliga personer, platser, föremål eller händelser och kan uppfattas som autentiska – så kallade deepfakes. Exempel: ett AI-genererat foto av en byggnad eller produkt, en realistiskt utseende bild av en person eller en syntetiskt skapad intervju.

Däremot är serier, tecknade bilder, ikoner, illustrationer, abstrakta motiv samt mindre bearbetningar som färgkorrigering eller skärpning inte märkningspliktiga – liksom innehåll som uppenbart är orealistiskt.

Texter

För texter gäller plikten endast när de informerar allmänheten om frågor av allmänt intresse – till exempel nyheter, politisk information eller opinionsbildande inlägg. Marknadsföringstexter behöver normalt inte märkas.

Chatbots och AI-assistenter

Den som kommunicerar med en chatbot i stället för med en människa måste kunna känna igen detta direkt i början av samtalet. En dold eller först senare synlig hänvisning räcker inte.

Person tippt auf einem Smartphone mit einer KI-Chat-Oberfläche auf dem Bildschirm

Hur ska märkningen se ut?

EU:s AI-förordning föreskriver ingen fast formulering. Viktigt är att hänvisningen är tydligt synlig och begriplig. I praktiken har enkla, direkta formuleringar visat sig fungera väl:

  • „AI-genererad bild" – som en synlig hänvisning direkt på eller i bilden.
  • „Denna text har skapats med stöd av AI" – i början eller slutet av en text.
  • En hänvisning i början av samtalet om att en chatbot svarar i stället för en människa.

Praktiskt exempel: Så hanterar ett hantverksföretag märkningen

Ett typiskt fall: Ett hantverksföretag låter skapa AI-genererade före- och efterbilder för sin webbplats för att visa möjliga resultat och driver dessutom en chatbot för tidsbokning. Båda fallen omfattas av märkningsskyldigheten: Bilderna får en tydlig hänvisning ”AI-genererad visualisering”, och chatboten presenterar sig tydligt som AI-assistent i början av samtalet. Arbetet med detta är begränsat – det avgörande är att gå igenom allt konsekvent för alla använda AI-tillämpningar före den 2 augusti 2026, i stället för att förbise det.

Vanliga frågor om skyldigheten att märka AI-innehåll

Från när gäller skyldigheten att märka AI-innehåll?

Transparenskraven i artikel 50 i EU:s AI-förordning gäller från den 2 augusti 2026 i hela EU.

Måste även små företag märka sitt AI-innehåll?

Ja. Det avgörande är inte företagets storlek, utan om AI används professionellt. Vid bedömningen av böter beaktas dock små och medelstora företag särskilt.

Måste AI-marknadsföringstexter märkas?

I regel inte. Märkningsskyldigheten för texter gäller endast innehåll som informerar allmänheten om frågor av allmänt intresse, till exempel nyheter eller politiska inlägg.

Vilka straff kan bli aktuella vid överträdelser?

Böter på upp till 15 miljoner euro eller 3 procent av den globala årsomsättningen, beroende på vilket belopp som är högre. I Tyskland övervakar Bundesnetzagentur efterlevnaden.

Måste min chatbot tydligt ange att den är AI?

Ja. Användare måste direkt i början av kommunikationen kunna förstå att de talar med ett AI-system och inte med en människa.

Nästa steg: Granska AI-användningen i företaget

Innan märkningsskyldigheten blir en risk lönar det sig att få en överblick över var AI redan används i företaget. Vår BAFA-zugelassene KI-Beratung hjälper till att införa och dokumentera AI-tillämpningar på ett rättssäkert sätt. Den som fortfarande är i början gör bäst i att starta med den kostenlosen KI-Readiness-Check.

Portrait von Muhamed Alahmed, Gründer von bettersorted
Om författaren

Muhamed Alahmed

Med över 10 års IT-erfarenhet utvecklar jag lösningar som inte bara fungerar tekniskt, utan också skapar verkligt värde och öppnar upp utrymme.

Mer om bettersorted →
Nyhetsbrev

Håll dig uppdaterad om AI-frågor

Korta uppdateringar om AI-automatisering, stöd och nya inlägg — inget spam, kan när som helst avregistreras.

Vi använder Brevo som vår marknadsföringsplattform. Genom att skicka in formuläret godkänner du att dina uppgifter överförs enligt Brevos integritetspolicy .

RingSkrivKontaktformulär